torsdag 19 november 2009

Samtalen under den vecka Xi Chuan och Gloria Gervitz gästade Stockholm kom -under middagar, i frukostrum och seminariesalar - att handla mycket om tystnaden i poesin. Vid en sen och en smula berusad timma berättade poeten Jasim Mohamed om att man i klassisk arabisk arkitektur betraktade fontänen på innergårdarna som tystnadens bundsförvant Invid ljudet av rinnande vatten kan man äntligen höra tystnaden. Xi Chuan översatte då ett kinesiskt talesätt, som Gloria gång på gång återvänd till under veckan, som går ungefär: Bergets tystnad, fåglarnas läten ökar. Det kausala förhållandet mellan tystnaden och fågelsången är inte syntaktiskt betonat, vilket fick samtalet att associera till det vita mellan orden i de senaste skrivna partierna i Migrationer. Att skriva tystnad har avgjort med fontäner att göra. Och uppenbarligen även med berg och fåglar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar