Luis Albert de Cuenca

Luis Albert de Cuenca (Madrid 1950) gästade Stockholm och Cervantesinstitutet den 10 juni. de Cuenca är en central gestalt i den spanska poesin. Han är klassisk filolog, har varit chef för Nationalbiblioteket och var sekreterare i högerregeringe Aznars kulturdepartement. Som poet tillhör han den spanska 70-talsgeneration med dess intresse för det ”poetiska” som på många vis återknöt till högmodernismen. Tillsammans med t.ex. Miguel d’Ors, Luis Antonio de Villena odlade de Cuenca en ytterst litterär poesi. Han debuterade 1971, men fick sitt stora genombrott 1983 med sin fjärde bok Necrofila (1983). Han återvänder gärna till klassiska former och versmått och det finns mycket ofta klassiska referenser i hans poesi. Det är inte att förvåna att han vid sidan av Homeros (Odyssén) och Euripides översatt den store hellenistiska verskonstnären Kalimachos (epigrammen). Den största av de Cuencas influenser förefaller mig ändå vara Borges, det gäller såväl det filologiska incitamentet i poesin, formlekarna men också – och kanske framförallt – det lätt ironiska förhållandet till de ständigt återbrukade klassiska ämnena som ”poesin”, ”passionen”, ” livets korthet”, ”kvinnan”, etc.
Som många konservativa poeter av hans sort älskar de Cuenca ”populärkultur”. Det är en kärlek som lever av distinktionen. I själva verket tjänar den till att hålla ”högt” och ”lågt” åtskilda. I var och varannan intervju bedyrar de Cuenca att han inte gör skillnad på Star Wars och Dante, att han älskar deckare och serier, men bekännelserna bygger alltid på det föregivet ”radikala” i att en höglitterär klassisk filolog hyser ett sådant intresse. Hans passion vill, som jag uppfattar den, först och främst vara ”skandalös” . Attityden pekar på ett kokett drag som inte sällan skämmer också de Cuencas dikter. Under träffen på Cervantesinstitutet slog koketteriet hela tiden över i en svåruthärdlig dryghet. Poeten mästrade gång efter annan översättaren (som i all hast gjort råa prosaöversättningar ), framförallt för att visa att han genom tyskan förstod ett och annat svenskt ord. Han explicerade allusionerna i sina egna dikter mest för att peka på hur ”lärd” han var. Han apostroferade gång efter annan sin i publiken närvarande hustru, mest för att visa hur ägd hon var.
Men de Cuencas person kan inte skymma det faktum att han har skrivit fantastiska dikter, ofta är de på en gång vardagliga i sin tematik och virtuosa i sin form. På så vis kan man kanske förstå de Cuenca som en förelöpare till 80-talets ”poesía de la experiéncia” (Erfarenhetens poesi), den poetiska rörelse som under första halvan av 90-talet växte sig nästan hegemoniskt stark i den unga spanska poesin.
Relevanta länkar:
http://amediavoz.com/cuenca.htm (sida ägnad de Cuenca med ett generöst urval dikter. Språk Spanska)
http://www.cervantesvirtual.com/portal/poesia/decuenca/autor.shtml (presentation med dikter, några videor samt mp3or med inläsningar)

Magnus William-Olsson

Mexikanskt poesibesök

Den Mexikanska poeten Rocío Cerón (född 1972) har besökt Danmark, Finland, Sverige och presenterat sitt arbete som poet och förläggare. Jag såg henne på Cervantesinstitutet den 3/6. 10. Cerón är ett exempel på den rörelse inom den samtida poesin som söker sig över konstartsgränserna i hägnet av de nya teknikernas möjligheter. Hon arbetar med video, med musik och bild pappersböcker som inte sällan har en direkt förlängning till filmer och musik på nätet. Hon samarbetar med kända konstnärer, musiker, tonsättare och filmare och framför också sina verk som föreställningar med livemusiker och dansare. På Cervantesinstitutet menade hon sig i detta anknyta till såväl den grekiska körlyriken som till medeltida trubadurlyrik. Det är lätt att associera till poeter som Susan Howe eller i Sverige Marie Silkeberg som också har utvidgat sina poetiska praktiker till andra medier. Men Rocío Cerón förefaller inte vara en lika uttrycksstäng poet, det lilla jag fick se av hennes nya verk Imperio hade mycket litet av klassisk avantgardestetik över sig. Den som vill se ett exempel på hennes videopoesi kan se en engelskspråkig variant på http://www.youtube.com/watch?v=GuRHQsm8-_I
Det finns för övrigt mycket material om Rocío Cerón på nätet. Det att hon själv är verksam som förläggare och i någon mening artikulerar sitt arbete i projekt, vilka kan infattar såväl eget skrivande som andras och egna böcker, samarbeten, happenings och föreställningar gör henne till representant för en viktig rörelse i tiden. På många håll i världen förstår poeten sig idag som en sorts aktivist i god mening. Poesi i utvidgad mening, som ett sätt att vara och leva i världen
Jag frågade henne ur hon förhöll sig till ”det poetiska” i sin konstartsutvidgade poesi. Hennes svar gjorde mig lite besviken. Hon menade helt banalt att ”det poetiska” helt enkelt är ett sätt att uppfatta världen, ett perspektiv och ett sätt att se. Jag hade hoppats på ett estetiskt eller kanske kunskapsteoretiskt svar.
Magnus William-Olsson

Ny recension!

Mikael van Reis skriver en fin recension av Xi Chuan i GP den 18/1.10.
Läs den här: http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.291607-xi-chuan-ansikte-och-historia

http://hd.se/kultur/boken/2009/11/25/poetiska-tecken/

Efter en dag då jag träffat intressanta poeter och kritiker i Marrakesh (Marocko), kopplar jag upp mig och finner en ny recension v Xi Chuans dikter i HD.
/Magnus W-O

Vad skrivs om oss?

Det är en stilla glädje att så många har skrivit så fint om våra två första samlingar i W&W Internationell poesi. Det var inte lätt att välja vilka av alla världens poeter som skulle öppna men jag tycker att vi i redaktionen och framför allt Magnus William Olsson som leder arbetet har lyckats. Så här på augustprisets kväll (som var fin och med välförtjänta vinnare) så sitter jag och harvar med världslitteraturen. För hur bra våra inhemska författare än är så har vi världen för våra fötter, om vi vill. Och om litteraturen översätts.
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/gloria-gervitz-migrationer-1.990839
http://gd.se/kultur/boken/1.1531091
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1273&grupp=1792&artikel=3230636
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article6071005.ab
http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_3782233.svd

Xi Chuan och Gloria Gervitz läser

Lyssna till Gloria Gervitz och Xi Chuan när de läser sina dikter

http://www.wwd.se/Press/Nyhetsarkiv/Ljudfiler-Gloria-Gervitz-och-Xi-Chuan/

Radiointervju och läsning av Gloria Gervitz

Läs eller lyssna Jon Jordås intervju med Gloria Gervitz på Kulturnytts hemsida. Där kan man också lyssna till hur hon läser ur Migracions

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=478&Artikel=3230636

Kerstin Magnusson intervjuar Gloria Gervitz

http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=5-AV_ID=983232,00.html?from=nyDygn

Mörker

Vid ett seminarium om Migrationer tog poeten och kritikern Athena Farrokhzads upp förhållandet till mörkret och till ljuset i dikten. Gloria Gervitz svarade undvikande och samtalet kom istället att handla om ljus och mörker i Mexiko respektive Sverige. De vanliga lamenterandet om mörkret på våra breddgrader vecklade ut sig. Diskussionen slutade med att kritikern och poeten Henrik Petersen förlösande yttrade "Om ni tycker synd om oss svenskar för vintermörkret, så skulle ni se det mörker vi ser när vi stänger ögonen."

Samtalen under den vecka Xi Chuan och Gloria Gervitz gästade Stockholm kom -under middagar, i frukostrum och seminariesalar - att handla mycket om tystnaden i poesin. Vid en sen och en smula berusad timma berättade poeten Jasim Mohamed om att man i klassisk arabisk arkitektur betraktade fontänen på innergårdarna som tystnadens bundsförvant Invid ljudet av rinnande vatten kan man äntligen höra tystnaden. Xi Chuan översatte då ett kinesiskt talesätt, som Gloria gång på gång återvänd till under veckan, som går ungefär: Bergets tystnad, fåglarnas läten ökar. Det kausala förhållandet mellan tystnaden och fågelsången är inte syntaktiskt betonat, vilket fick samtalet att associera till det vita mellan orden i de senaste skrivna partierna i Migrationer. Att skriva tystnad har avgjort med fontäner att göra. Och uppenbarligen även med berg och fåglar.

POESI OCH MIGRATON

Torsdagen den 12/11 hölls ett seminarium på temat POESI OCH MIGRATION med utgångspunkt i Gloria Gervitz dikt på Cervantesintiutet i Stockholm. Poeter och författaren många olika länder och språk hade bjudits in till samtalet. Institutets nya chef, författaren, filmaren och litteraturvetaren Irene Zoe Almada hälsade alla välkomna och tackade i bland andra Mexikos ambassadör, som närvarade vid seminariet, för ekonomiskt stöd.
Magnus William-Olsson inledde genom att presentera temat, de medverkande och Glorias långa dikt. Gloria och en av hennes översättare, Ulf Erikson, läste ur de nya boken. Litteraturvetaren Carin Franzén höll sedan ett mycket vackert föredrag om exilens betydelse för posin och dess historia i allmänhet och i Glorias dikt i synnerhet. Hon fann exilen och hemlösheten som konstitutiv för poesin, men skiljde samtidigt mellan exilen som poetologisk omständighet och individuell kroppslig erfarenhet. Därefter talade författaren o kritikern Ana Valdés utifrån sina egna erfarenheter av latinamerikans multikulturalism om rörelen mellan länder och språk i kroppen såväl som i skrivandet. Gloria och Ulf läste ännu några stycken och seminariet slutade med en lång animerad diskusson mellan panel och publik över kvällens ämne. Till sist vacklade vi all trötta men lyckliga ut i det stockholmska novembermörkret.

Den underbara Gloria

Gloria Gervitz med sin hund Olga.

Hon som på internationella författarscenen på Kulturhuset i förra veckan sa att när hon känner att hon upprepar sig så hoppas hon att hon ska tystna. Helt sluta skriva. Klokt, varför tänker inte fler som Gloria? Man borde ta efter, det skulle bli tyst som i graven hos mig.

Finns i en bokhandel nära dig...

Gloria Gervitz och Xi Chuan

Två stora poeter har precis lämnat Stockholm. Såg ni dem?
Läste ni om dem?
Om inte:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/gloria-gervitz-migrationer-1.990839

Läser ni dem?